Leta i den här bloggen

torsdag 30 juni 2016

Vibeke Olsson

Vibeke Olsson är en fantastisk författare. Nu har han slagit till igen. Efter den fantastiska serien om sågverksarbeterskan Bricken (fem böcker) så tar hon sig nu ann hur det kunde vara i en frikyrkoförsamling på åttiotalet. För alla de som var tonåringar och unga vuxna på den tiden så är igenkänningsfaktorn stor. 
Man känner igen kaféets betydelse i församlingens verksamhet, tänkandet, tron och det nya karismatiska inflödet som kom med Livets Ord. Man känner igen de som hade alkohol problem som drogs till kaféerna, de psykiskt ostabila och andra med olika problem som dök upp. 
I romanen får vi följa med olika personer i församlingen Elim och det de upplevde under några år. Vi placeras i deras verklighet där och då. Men i varannat kapitel så skriver Vibeke i vi form och då sätts vi in i nutid och dessa vi blickar tillbaka på den tid som var åttiotalet och församlingen Elim. Ett mycket användbart sätt av Vibeke att skriva på för det ger perspektiv och en större helhet åt berättelsen. 

Läs den alla ni som var med på åttiotalet.     

torsdag 23 juni 2016

Barnet från ingenstans


 Det här är något av det mest gripande jag läst på länge. Man förvånas över vad vissa människor måste gå igenom. Tänk att en som Kari kan hålla livsmodet och livsglädjen uppe fastän livet slagit henne så hårt.
Kari är en av de flickor som föddes in i Hitlers avelsprogram. "Vi var Hitlers barn, Europas framtida ledare, Ariska. Fullkomliga.."
Kari växer upp i Sverige. Hon blir som barn medveten om att hon är adopterad, men hon får inte veta vem hennes riktiga föräldrar är. Hon flyttar hemifrån, går i skola, börjar arbeta. Blir kär, gifter sig, får en son. Mannen blir svårt sjuk, de skiljer sig och hon kommer in i en djup depression. Hon börjar söka sitt förflutna. Varifrån kommer hon? Vem är hon? Får veta att hennes biologiska mor finns i Oslo och besöker henne, men modern är förtegen om det förflutna. Hon finner en ny man att älska och de flyttar till Irland och där är det en vän som börjar dra i en tråd och nu börjar hennes förflutna nystas fram.
Hon får veta att hon har en bror i Norge. Att hennes mor under kriget hade ihop det med en tysk soldat och att hon var ett av Lebensborn-barnen. Hennes mor födde henne och hon skulle växa upp i Hohehorst den plats där de rent ariska barnen togs om hand som var framtiden. 200 miljoner barn skulle avlas fram. Hon får veta att hon kom till ett barnhem i Sverige, men var illa omtyckt och man ville göra sig av med henne. Men till sist kom paret som adopterade henne. Hon växte upp med att folk kallade henne horunge och hela tiden fanns det problem då hon inte hade några papper på när och var hon var född.
Det finns så många vändningar, svårigheter och grymheter hon går igenom och inte bara hon. Det är ingen behaglig läsning när hon berättar vad också hennes mor fick utstå. Men mitt i allt detta då hon fått svar på det mesta om vem hon är och varifrån hon kommer så kunde hon försonas med sin mor, sin bror och sig själv. Mitt i allt elände så är hennes historia en ljus berättelse.


torsdag 16 juni 2016

Sherlock





Jag är full av beundran. En förträfflig bok. Ett underbart drag av Per Ewert att låta självaste Sherlock Holmes ta sig an Fallet med den tomma graven
Per Ewert kan sin Sherlock Holmes. Han vet hur Conan Doyles odödliga detektiv är gestaltad likaså hans vän och medhjälpare Dr Watson. Det Ewert gjort annorlunda är att han satt in dem i vår tid. 

Ett gammalt fall för tvåtusen år sedan ger Sherlock huvudbry. En upprorsmakare dödas och några dagar senare står man där med en tom grav. Han läser in sig på fallet, undersöker vittnenas trovärdighet, till och med hänger på ett kors en stund då han studerar möjliga sätt som upprorsmakaren dött på. När han håller på grubblar och funderar på detta märkliga fall får han också ett annat fall på halsen…

Per Ewert är skribent, föreläsare och historiker, och arbetar för den kristna tankesmedjan Clapham institutet. Per bor i småländska Forserum med fru och fyra barn. Han är sedan ungdomen en stor beundrare av berättelserna om Sherlock Holmes. 

Bästa vänner av deckare. Den här måste ni läsa. Vitsord: Mycket bra!     


måndag 6 juni 2016

Rosamund och Robin Pilcher


Det är fascinerande att mor och son kan båda skriva så bra böcker, dessutom från samma miljöer och inom samma genrer. Fast det började nog med Rosamund för mig. Jag hade fått höra om hennes två böcker Snäcksamlarna och September. Jag blev helt betagen och samlade på mig och läste förstås alla jag kunde hitta av henne. Jag drömde mig bort till Cornwall och Skottland som är de två platser där hennes romaner utspelar sig. Men hon har också väldigt trevliga berättelser. Jag ser att hennes romaner kallas och hamnar i kategorin kärleksromaner och familjeromaner. Hmm, ja varför inte, men jag tycker också att de passar in under feel good romaner. Å andra sidan vad spelar det för roll vad de kommer under för etikett?

Rosamunds föddes som Scott 22 september 1924 i Lelant, Cornwall. När hon gifte sig med 1946 med Graham Hope Pilchef slog sig paret ner i Dundee i Skottland, där hon fortfarande bor. Som gift gav hon upp sin yrkeskarriär och blev hemmafru. Hon fick fyra barn. Vid sidan av hemarbetet författade hon berättelser, sittande vid köksbordet, och skrev kärleksnoveller för damtidningar under pseudonymen Jane Fraser.

Sin första roman gav hon ut redan 1949 och även den under pseudonym liksom de nio följande romanerna. Den första romanen under eget namn kom 1955. Men det dröjde ända till 1987 inan hon slog igenom och det med Snäcksamlarna. Det är en släktsaga i vilken huvudpersonen, Penelope Keeling, i sin ålderdom ser tillbaka på sitt liv. Den kom att bli en v de bäst säljande romanerna under 1980-talet. 1990 kom September som också den blev en stor framgång och efter det var roman efter roman en försäljarframgång.

År 2000 medelide Rosamunde Pilchef att hon slutar skriva och så blev det.

Rosamund Pilgers äldsta son Robin, född 1950, har kan man säga tagit upp pennan efter sin mor. Men innan han gjorde det så jobbade han som kameraman, sångförfattare, bonde och många andra Med havet emellan och sedan dess har det blivit en fem sex romaner. Romaner som är så lika hans mors berättelser men ändå så egna. Man kan riktigt bra säga att han tagit vid där hon slutat.
jobb. Han debuterade 1999 som romanförfattare med

Robin med familj bor nära Dundee i Skottland, men också i Aracena i Spanien. I Aracena hoppas han kunna etablera en skrivskola/författarskola som understöds av Pilcher Foundation of Creative Writing. Han har även med vännen William Thomson startat Schortbread 2008 som är en webbplats för korta historier och skrivande.


torsdag 2 juni 2016

The Message

Jag måste medge att jag var mycket skeptisk till bibelöversättningen The Message. Även fast den hade blivit populär på engelskt håll och det fanns en och annan som lovordade den så var jag fundersam. Det kändes mera som att man skulle få med en parafras att göra än en riktig översättning.

Men jag tänkte också så här att eftersom Eugene Peterson var professor (emeritus numera) i Spiritual Theology vid Regent College i Vancouver, Kanada och hade undervisat många år i hebreiska och grekiska kan han ju inte ha gjort vad som helst.
Han var dessutom församlingspastor i en och samma församling i 29 år och den här översättningen började som ett försök att nå medlemmarna i den egna församlingen med bibelordet. Så han hade ju ett visst ansvar då han gjorde det här.

Nå, jag valde i alla fall att börja läsa och småningom började jag komma mer och mer in i texten och sättet den är skriven på och har börjat tycka att den är bra. Man ser verkligen bibelordet på ett nytt sätt och börjar förstå det på ett nytt sätt.

Jag ska ge några exempel. Hur det står i Svenska Folkbibeln och hur det är formulerat i The Message.

Vår Far i himlen,                                   Vår Far i himlen,
låt ditt namn bli helgat.                          visa vem du är.
Låt ditt rike komma.                              Gör allting bra;
Låt din vilja ske,                                    låt det bli på bästa sättet -
på jorden som i himlen.                         här nere precis som där uppe.
Ge oss i dag vårt dagliga bröd.              Låt oss leva och få det vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,                   Låt oss leva ihop med dig och varandra -
så som vi förlåter dem                           förlåtna och förlåtande.
som står i skuld till oss.                         Skydda oss från oss själva och från Djävulen.
Och för oss inte in i frestelse,                Du bestämmer!
utan fräls oss från det onda.                   Du gör vad du vill!
                                                               Du strålar av skönhet!
                                                               Ja, ja, så är det.

Så formulerar han bönen Fader Vår i The Message. Jag ska ge två exempel till från Psaltaren.

Psalm 60:10

"Moab är mitt tvättfat."                  "Moab är en skurhink; med Moab moppar jag golvet."

Psalm 64:6-7

De uppmuntrar varandra                       De håller sig i trim med
i sitt onda uppsåt,                                  ondskans tankegymnastik,
de talar om att lägga snaror,                  skriver listor på alla fällor
de säger: "Vem skulle se oss?"              de gillrar i lönndom.
De smider onda planer:                         Och de viskar till varandra:
"Nu har vi en färdig plan!"                   "Ingen kan ta oss;
Människans tankar och hjärta               vi har begått det perfekta brottet."
är djupa.                                                Men den store Deckaren avslöjar gåtan
                                                              i källarhjärtats mörker.