Leta i den här bloggen

torsdag 28 juli 2016

Min själs memoarer



Stanley Sjöberg har skrivit sina memoarer. Han är en känd förkunnare, älskad, ifrågasatt, debattglad och ärlig. Han har oftast varit värd att lyssna till och intressant att läsa. Så också denna gång.

Stanley har under många år, ja hela sitt liv, mött muslimer och försökt sätta sig in i deras tro och syn på tillvaron. Därför kan han också i boken klargöra för oss vilken utmaning som islam utgör för oss som kristna.
Själv har Stanley som ung utvisats ur Turkiet efter att ha mött kristna som drabbats hårt efter första världskriget, för att några år senare i Pakistan se den diskriminering och det hot som kristna utsattes för där. Han har upprepade gånger besökt Indonesien, folkrikast bland de muslimska länderna, där kristna oftast lever under dödshot. Själv har Stanley också varit utsatt för dödshot från muslimer.
Han påminner oss om de många kristna som i vår tid bränns levande, halshuggs eller dödas på annat sätt av islamister, och menar att också europeiska kristna behöver vara beredda och förbereda sig för martyrdöden.

Stanley är ingen muslim hatare och han understryker att det är bara en minoritet bland muslimerna som är "fundamentalister" och att vi som kristna ska möta dem med kärlek och som medmänniskor och tillerkänna dem samma religionsfrihet som vi själva vill ha.
Hur negativ han än är till islam som religion och ideologi, så söker han efter vägar till samtal och visar dem kärlek för att gynna en fredlig samlevnad.  Han för också klart fram att alla muslimer också har rätt att få lära känna Jesus som frälsare.

Skriver han om något annat än om islam och muslimer då? Det är ju hans själs memoarer och memoarer brukar ju omfatta hela livet man levt. Hans tillbakablick och berättelser om barndom, ungdom och livet är minimalt, men han erkänner att hans fokus har varit att berätta om det han gjort sedan han blev pensionär och de senaste 20 åren.

Men han har inte varit lat utan arbetat aktivt med mission i Indonesien, Papua Nya Guinea och Webbkyrkan. Han redogör också för Buddhismens innehåll som hans ser erövra Sverige mer och mer i.o.m. de terapier som tas in inom sjukvården och folks tro på att det är en frigivande och fredlig religion. Han har också velat upplysa om hur Bibelkritiken som lärs ut på universiteten och till och med inom pingströrelsen är förödande och hur bibeltron förfalskas och därmed passar in i andra trosinriktningar och då har läran inget med Bibeln som Guds ord att göra.

Boken Min själs memoarer har undertiteln och framtidsvisioner är intressant och har en profetisk dimension i all den erfarenhet och kunskap som Stanley delar med läsaren. Många kommer att lära sig mycket och förhoppningsvis inte bara förfasas över saker och ting utan stå upp för Bibeln som Guds ord och den Jesus är och dela med sig av det till sina medmänniskor. De har också rätt att få möta Jesus.

torsdag 21 juli 2016

Kevin Keegan
















Kevin Keegan då han var ung och en av de främsta fotbollsspelarna i världen på sjuttiotalet. Och en Kevin Keegan av lite äldre årgång.








 Jag minns så väl då jag som grabb höll på med fotboll och min stora idol var Kevin Keegan och i och med honom så satte en livslång kärlek till Liverpool in. Nu i.o.m. med internet och möjligheten att införskaffa litteratur från hela världen så har jag också fått möjligheten att få en biografi över denna legend och se filmsnuttar på Youtube av hans spel och mål. Nu får man försöka dra sig till minnes det man såg som grabb och så har man fått läsa om hans liv.

Ian Ridleys biografi så tar läsaren med igenom hela Keegans karriär. Vi får följa med den unga pojken (han är född 1951) ända tills idag då han hunnit bli 65 år. Redan som liten pojke så såg de hos honom en begåvad spelare och det var när han kom till Liverpool 1971 och fick möta deras legendariske tränare Bill Shankly som han fullständigt blommade ut. Den attityd Shankly visade sitt lag och spelarna så var något som Keegan tog med sig då han senare i livet blev tränare.
Keegan stannade sex år i Liverpool och fick vara med och vinna Premier League tre gånger, FA-cupen en gång, UEFA-cupen två gånger och Europacupen en gång. Dessutom blev han vald till årets spelare i England 1976 och 1982. Efter de framgångsrika åren så flyttade han över till Hamburger SV där han spelade 1977-1980 och fick vara med och bli tysk mästare 1979 och blev vald till årets europeiska spelare 1978 och 1979.
Han återkom till England 1980 och spelade i Southampton, Newcastle United och Blacktown City Demons och avslutade sin karriär som spelare 1985.

Från 1992 och framåt så har han arbetat som tränare för olika lag i England och var Englands förbundskapten 1999-2000 då England var med i EM-slutspelet.
Keegan fick många smeknamn under sin karriär eftersom han var snabb, kort och hade förmågan att göra mål efter mål. King Kev, The Geordie Messiah och Mighty Mouse kallades och kallas han.


torsdag 14 juli 2016

Svenskösterbottningarna



Vad är de för slags folk dessa svenskösterbottningar? 
Deras seder och olater har varit konstiga i andras ögon. Olika dialekter talar de från by till by. Hårt har de hållit fast vid det som varit deras seder och bruk.

Jag har läst Fredrik Krus mycket intressanta bok Österbottniska seder och olater. En bok som börjar med några resenärer, landshövdingar och präster från bl.a. Sverige och Italien som besöker bygden och skriver om det de ser och upplever. År 1805  skriver Magnus Wanberg att "Österbottningen är grym och mordisk, mäst då han är rusig, eller af Passioner drifven. Han brukar sin Knif som mordvapen och med tillhugg tillfogar han sin vederpart obotliga skador eller döden!" På 1600-talet beskrev Francesco Negri österbottningarna som tillkroppsbyggnaden den kraftigaste och till lynnet den modigaste och mest krigiska av Svea rikes armé. De britter som besökte landskapet under senare delen av 1700-talet ansåg att invånarna var vulgära och skitiga. Professor O. M. Reuter i Åbo skrev att österbottningar är ett fult folk. Samma Reuter ansåg att Närpesbon är frihetskär, stolt och självständig, medan invånarna i Korsnäs härstammade från pirater och Malaxbon var ovanligt snål.

Vi får lära oss om hur det var att födas i Österbotten vara barn och hur giftermålet gick till och det som kallades Brännvinsbröllop och Kryckdansen. Vi får ta del av rusdryckens historia, Prästerskapet får ett eget kapitel och hur moralen och lagen var i landskapet. Som Magnus Wanberg konstaterade så drog österbottningarna kniv och kunde slåss och vi får veta vad Knivjunkarperioden var för något och om kvinnorna och våldet och byaslagsmål.

Fredrik Krus har skrivit en mycket läsvärd bok som alla österbottningar borde läsa och dessutom har han helt fantastiska teckningar i boken.
Har jag förstått det rätt är det här Fredrik Krus.

torsdag 7 juli 2016

Hemingway




Jag måste erkänna att jag blev glad då jag hittade I vår tid av Ernest Hemingway på loppis. Det var en bok jag inte visste fanns, så jag inhandlade den med glädje till min Hemingway samling.
I romanen hamnar vi i USA under förbundstiden och Europa efter första världskriget och det ligger som grund för de vilsna, tragiska människoöden som Hemingway tecknar i boken.
Soldaten som återvänder hem till en värld som inte längre angår honom, det barnlösa parets ihärdiga försök att få barn under en Europaresa, en gammal jockey och hans sista lopp är några av dem vi möter.
I kapitlen Indianläger och Den stora dubbelhjärtade floden berättar Hemingway om sina egna ungdomsupplevelser och resor med fadern i jungfrulig amerikansk vildmark.

När jag kom ut till sommarstugan och njöt av en kopp kaffe så föll ögonen på min lilla bokhylla och Den gamle och havet från 1952. En roman som hör hemma i ett sommarparadis.
där fanns Hemingways klassiska roman
Berättelsen om den gamle fiskaren som kommer längre och längre ut på havet och fångar sitt livs största fisk och färden tillbaka hem och fisken som blivit uppäten på vägen, det är en berättelse med många bottnar och hör hemma i skärgården för den som fiskar under sina lata sommardagar.

Ernest Hemingway föddes den 21 juli 1899 i Oak Park i Illinois och dog den 2 juli 1961 i Ketchum i Idaho (självmord).
Under sin livstid publicerade han sex romaner, lika många novellsamlingar och två fackböcker. Ytterligare tre romaner, fyra novellsamlingar och tre fackböcker gavs ut postumt. Hemingway var inte enbart författare utan också journalist.