En av proggens mästare

 Vi pratade om musik och artister. En kollega till mig frågade om jag någon gång hört Neal Morse. Nej, aldrig, var mitt svar har inte ens hört talas om honom. "Det skulle du gilla", sa han. Jag antecknade namnet i min skrivbok.
När jag kommit hem från de pastorsdagarna så satte jag mig i en av mina sköna fåtöljer med datorn i famnen och gick in på youtube och började lyssna på denna Neal Morse. Det var albumet Sola Scriptura han hade nämnt och jag lyssnade och lyssnade. Jag var helt betagen. Det här var det bästa jag hört på år och dagar.
Snart hade jag inhandlat de flesta av hans skivor och den bok, Testimony, där han berättar om sitt liv.

Boken börjar helt traditionsenligt med hans barndom, uppväxt och hur han hittade musiken.
Han bildade förstås band, började spela på barer och små scener, började dricka och pröva på droger småningom. Han fastnar mer och mer för den progressiva musiken som kännetecknas av sina långa låtar där man blandar flera olika musikstilar.
Han och ett gäng andra musiker bildar sedan bandet Spock´s Beard. Neal skriver det mesta av musiken och skivan Snow kom att bli en av de mest framgångsrika albumen under hans tid.
Han möter snart kvinnan som skulle bli hans fru, får barn och försöker få balans i livet. Han sökte starkt att finna friden och glädjen i musiken. Men det var på en gudstjänst Neal fick möta Gud och han blev efter det inte riktigt den samme.
Han tänkte att Gud säkert ville att han skulle sluta med musiken så han hoppade av bandet Spock´s Beard och tänkte sig åtminstone en paus från musikerlivet.
Men Gud ville annat upplevde han. Jo, han slutade i bandet men inte med musiken. Han blev soloartist. Musikstilen ändrades inte men det är klart att den nyvunna tron kom att forma budskapet i hans texter. Skivorna Testimony 1 och 2 är berättelsen om honom själv, om hans sökande och hur han slutligen fann Gud. One i sin tur behandlar människans förhållande till Gud ända sedan skapelsen och Sola Scriptura tar sig an kyrkans på sina håll mörkare historia, för att nämna några av hans skivor.

Det som har överraskat mig då jag läst av och om honom är hur respekterad låtskrivare han är i musikvärlden. Hur han går hem överallt fastän han inte döljer vad han tror på. För flera år sedan fick han ett samtal av Mike Portnoy (en av de bättre trummisarna i världen) och han har spelat på de flesta av Morse skivor och dessutom ville han, Mike,  ha med Neal i bandet Transatlantic. Idag spelar och gör Neal Morse musik åt Neal Morse Band, Transatlantic och Flying Colors.

 Till min stora glädje fick jag med några vänner åka till Iso Soitto i Keuruu 25 juli och höra detta fantastiska band live. Det var en oförglömlig upplevelse.