Egentligen vet jag inte när och var och hur jag fann och började fascineras av Gunnar Brusewitz. Det enda jag vet är att det har skett. Det är hans teckningar och målningar som jag fastnat för. Jag kan länge sitta och se på en teckning eller målning och bara låta mig beröras av den. Fråga mig inte varför.
Jag tror ofta att det är så att vi bara fastnar för en teckning eller målning eller en konstnär och hans/hennes verk och vi kan inte alltid förklara varför. De har bara det där oförklarliga extra.
Sedan en tio femton år tillbaka så har jag köpt alla böcker jag hittat av Gunnar Brusewitz. Med dem har jag upptäckt att han också är en underbar skribent. Han har inte bara tecknandes och målandets gåva utan även skrivandets.
Boken Fåglalåt som jag nu senast suttit och läst så handlar om små fåglar. Svalorna, Sånglärkan, Staren, Talgoxen och många många till. Det underbara är att man blir presenterad en underbar teckning och sedan en berikande text om fågeln. Gunnar kan berätta om de första anteckningarna som gjorts om fågeln och det kan vara från 1600- och 1700-talet som de anteckningarna gjorts. Han kan också hänvisa till en dikt som beskriver fågeln. Han berättar också om fågelns liv, sång och läten och allting med en lätthet och skönhet som gör att man längtar efter att få lära sig om dessa fåglar och börja spana efter dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar