torsdag 25 augusti 2016

Narrativ




Jag kan bli riktigt nördig ibland. Jag blir det när jag upptäcker en intressant sak och börjar studera det ihärdigt och vill veta allt om det. Sedan när jag finner mera som berör samma område och kan studera och fortsätta att fördjupa mig i det och bredda min förståelse av saken då blir jag riktigt avskuren från omvärlden och det finns bara en sak i mitt huvud.
Jag ska ge er ett exempel som har fascinerat mig den senaste tiden. Jag upptäckte en sak och har sett hur den även finns inom andra områden.

När jag en gång i tiden studerade litteraturvetenskap så stötte jag på en gren inom litteraturvetenskapen som heter Narratologi. Narrapologi är studiet av berättandets och berättelsens natur, funktion och struktur. Jag var mycket fascinerad av narratologin.

För några år sedan läste jag  Brian D McLaren som är pastor och litteraturvetare. Jag upptäckte att han var en av tongivarna inom det som kallas Narrativ teologi. I den teologin så ser man Bibeln och Gud som den stora (sanna) berättelsen och att våra liv är små berättelser inom den stora berättelsen.
Det är klart att en som jag som gillar litteratur och poesi som är berättelser så intresserar mig för denna teologi och fascineras av den. Tänk att kunna se Bibeln och den kristna tron som en berättelse snarare än som summan av dogmer och trosartiklar.

Långt senare fann jag något som heter Narrativ terapi och det klart att min nyfikenhet fångade upp det och att jag har läst om det så mycket jag kan. Narrativ terapi handlar om att den som söker vård kan berätta sin egen historia för terapeuten. Terapeuten fokuserar på historier som är djupt personliga och sanna mot upplevelsen av det dagliga livet.

Till min stora förvåning och på något sätt hade det gått mig förbi så finns det något som heter Narrativ själavård och då jag upptäckte det så såg jag att jag hade Göran Sahlströms bok Dykarens ansikte som går mera in i vad narrativ själavård är för något och hur den ger sig i uttryck. I den narrativa själavården poängteras "berättelsens" betydelse i det själavårdande mötet. I själavårdssamtalet berättar en människa om sig själv och sitt liv. Berättelsen består av människans egna erfarenheter.

Jag har läst och läst och studerat och det är så intressant. Eftersom det handlar så mycket om hur viktig berättelsen är och dess funktion för att svara på de existentiella frågorna och på frågan om vem man är så har de passat mig bra i mina grubblerier. Sedan har jag upptäckt att det narrativa finns inom många vetenskaper. Men jag har än så länge hållit mig till dessa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar