söndag 5 november 2017

När Finland var Sverige.


Jag firar vårt självständiga Finland med att detta år läsa om vår historia. Det är värt att fira vår självständighet och behövligt att få del av hur vårt land var innan vi blev självständigt och förstås också läsa om hur de första åren var på självständighetens väg och hur landet blev till och har formats under våra hundra år.

Jag har nu firat med att läsa Herman Lindqvists mycket intressanta När Finland var Sverige. Det är en otrolig tanke då man tänker sig att om 600 år, då vi firar Finland 700 år, då har vi varit lika länge ett självständigt land som den tid vi var en del av Sverige. Om tio år då vi firar Finland 110 år, då har vi varit ett självständigt land längre en den tid som vi hörde till Ryssland.

Herman tar avstamp från den tiden då det i vårt land (1100-talet) fanns 10 000 innevånare uppdelade i tre folkstammar, finnar, tavaster och karelare. I Sverige fanns då götar och svear. Men Sverige håller på att ta form och man intresserar sig för den östra delen. Hit kommer svenskar och börjar bygga upp sitt stora rike som om några hundra år skulle bli för en tid en stormakt.
Trots att dessa stammar både i Sverige och Finland är så olika i mentalitet och framför allt att de talar så olika språk så kommer man från Finland att flytta till Sverige och från Sverige att flytta till Finland och det svenska riket kom att bestå av många olika stammar och språk.
Våra folk, våra liv, våra förvaltningar, våra krig och mycket annat flätas samman. Herman avslutar sin bok mycket intressant och den sista meningen gör att alla i Finland och alla i Sverige borde läsa boken. Den skulle behöva vara obligatorisk läsning för alla i våra länder och om så är delas ut till alla hem. Så här avslutar han boken: "I Finlands långa och brokiga historiska väv är det svenska så inflätat i det finska att skulle man försöka dra ut den svenska tråden skulle hela väven rasa samman."

Läsvärt kära vänner, för berätta kan han.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar