Blomman i snön

Mästaren
Aldrig mer ett ont ord                                      

om trasiga fioler!
Engång hörde jag Mästaren spela
på bara två strängar.

Han stod bland träden
och spelade på sitt älsklingsintsrument,        
hymn efter hymn, visa efter visa,
utkristalliserad smärta,
och jag visste:
Den fiolen var jag!

Andra skulle inte ha ansett mig värd
        att spela på,
men i Hans händer dög jag!

Vissa poeter bara kysser ens hjärta med det de skriver.
De där orden, formuleringen, budskapet som bara sitter kristallklart.
Dikten som öppnar hjärtat och själen, tar sig in i det allra innersta, får en att se större, längre och hoppfullt.

Bo Setterlind (1923-1991) är den poet som berört mig mest med sin poesi. Det är så många av hans dikter som värmer mitt hjärta och tröstar min själ. Det är en nåd att ha fått finna en sådan poet.
Han är en poet som har vandrat med mig länge och som satt ord på livet, verkligheten och såren.
Här har jag delat med mig tre av hans underbara dikter som jag just nu smakar på.

Det rätta svaret                              I trons grönskande landskap

Himlen har landat                         I trons grönskande landskap
på ett grässtrå,                               är korset dess vattenfall.
därför darrar det.